otygladsexpalett

Det sista kundeventet var över och mässhallen höll på att tömmas.
Det var den tredje dagen på resan, och den tunga tröttheten i kroppen blandades med den där bekanta, elektriska undertonen som hade funnits mellan oss vid skrivborden i sju månader.

Vi stod kvar i den tillfälliga loungen bakom företagets monter för att packa ner de sista broschyrerna i plastbackar. Det dämpade ljuset från hallens tak kändes sterilt, men utrymmet bakom de uppställda skärmväggarna gav oss äntligen ett skyddat, trångt hörn.

När den sista kollegan vände sig om och gick för att hämta bilen blev det fullständigt tyst.

Jag ställde ner lådan jag höll i på golvet och flyttade inte blicken från henne. Det fanns ingen tvekan kvar, ingen spärr som höll mig tillbaka längre.
Jag tog de två stegen fram och lät min hand landa på hennes höft.
Det var ett fast, tungt grepp som tryckte henne bakåt tills hon satt på kanten av det höga ståbordet i metall.

Mötet var direkt. Jag pressade mina läppar mot hennes, inte för att utforska, utan med all den uppdämda tyngd jag burit på sedan i höstas.
Det smakade starkt kaffe och sval mässluft.
Hon svarade direkt, drog sina händer under min öppna kavaj och greppade tag i min skjorta över ryggen.
Hon drog mig så nära att mitt bältesknäppning pressades hårt mot hennes mage.

Jag avbröt inte kyssen när min hand sökte sig till hennes midja.
Med ett resolut grepp lossade jag knappen på hennes kostymbyxor och drog ner blixtlåset.
Jag sköt ner byxorna och underkläderna i en enda rörelse, bara tillräckligt långt för att lämna henne helt bar mot den svala luften.

Behovet av att ta min tid, att faktiskt få se henne efter alla dessa månader, fick mig att backa ett steg.
Blicken jag gav henne när jag såg hur blöt hon redan var, bara av att jag rörde vid henne, gjorde mig fullständigt galen.

Utan ett ord gick jag ner på knä på det hårda betonggolvet mellan hennes särade ben.
Jag låste mina händer runt hennes lår för att hålla henne fixerad.
När jag pressade min varma, fuktiga tunga mot hennes klitoris ryckte det till i hela hennes kropp, och hon greppade desperat tag i bordskanten bakom sig för att inte glida ner.

Jag tog god tid på mig. Jag slickade i breda, tunga drag nerifrån och upp innan jag sög tag om hennes mest känsliga punkt.
Smaken av henne fyllde mina sinnen och blandades med doften av den kalla mässhallen. Jag fokuserade helt på att driva henne till vansinne, ökade trycket med tungan och kände hur hennes höfter instinktivt började söka efter min mun i korta, trasiga andetag.

När jag hörde på hennes flämtningar att hon var så nära gränsen att hon nästan tiggde, reste jag mig upp. Kontrasten när den svala luften träffade hennes blöta hud fick henne att stöna i protest.

Jag öppnade mina egna byxor, tog tag under hennes lår och lyfte dem så att de vilade mot mina höfter.
Sedan pressade jag mig in i henne i en enda, djup rörelse.
Känslan av hur trång hon var och hur hårt hon slöt sig om mig tog andan ur mig.
Metallbordet gav vika med ett litet skrapande ljud mot betonggolvet när jag etablerade en kort, stötig och aggressiv rytm.
Eftersom vi båda hade kläderna kvar på överkropparna blev den hudnära kontakten mellan våra kön helt extremt centraliserad.

Varje stöt gav en skarp, elektrisk friktion. Det fanns inget romantiskt med situationen, bara den grova ytan på min kavaj som hennes fingrar grävde sig in i, och det rytmiska, dämpade ljudet av våra kroppar i det tomma utrymmet. Jag höll mina händer låsta runt hennes stuss och lyfte henne en aning vid varje rörelse för att komma så djupt in som det bara var möjligt.

Det här var en feber.
All väntan vid kaffemaskinen, alla stulna sekunder under måndagsmötena, kokade ner till den här specifika punkten.
Trycket mot hennes klitoris var konstant och hårt för varje rörelse, och jag kände hur hennes kropp började svara med okontrollerade, korta ryckningar.

Jag ökade farten, stötte allt snabbare och mer desperat. Hon blundade och spänningen mellan hennes ben drog ihop sig till en stenhård knut innan hon plötsligt brast.
En intensiv, bultande kramp sköljde genom henne och hon begravde ansiktet i min hals för att dämpa ljudet när hon kom.

Att känna hur hennes härliga fitta krampaktigt sög tag om mig fick mig att tappa det sista av min återhållsamhet. Jag fortsatte utan avbrott, stötte ursinnigt djupt i en oavbruten ström av rörelser tills hela min kropp spändes till det yttersta.
Jag gav ifrån sig ett dovt, gutturalt morrande mot hennes hud när jag kom djupt inuti henne.

Vi blev stående så, med hennes ben fortfarande låsta runt min midja, medan våra tunga andetag ekade mot skärmväggarna.
Det luktade damm, parfym och varm hud i den lilla loungen.

Långsamt lät jag hennes fötter återfå kontakten med det kalla golvet.
Mina ben kändes nästan instabila, och under några sekunder lutade jag bara min panna mot hennes axel medan våra andetag långsamt synkade.
Hjärtat bultade fortfarande hårt mot hennes bröst.

Jag backade ett steg, drog upp mina byxor och drog igen dragkedjan med fingrar som fortfarande skakade svagt. Det var en surrealistisk kontrast att se henne stå där framför mig vid ståbordet, med håret lätt rufsigt och läpparna svullna, mitt i företagets sterila monter.

Hon drog upp sina egna byxor, knäppte dem och strök ner tyget över höfterna med en förvånansvärt lugn rörelse.
När hon såg upp på mig mötte jag hennes blick. Det fanns inget genant eller osäkert i den.
Tvärtom.
Den där sju månader långa, frustrerande spänningen var som bortblåst, ersatt av ett tyst, samförstånd.

Ute på parkeringen hördes det dova ljudet av en bil som backade upp mot lastkajen.
Vår kollega var tillbaka.

”Vi är klara här va?” sa hon, och hennes röst var nästan helt tillbaka i sin vanliga, professionella ton, bortsett från den lilla raspigheten i botten.

Jag kunde inte låta bli att le, drog handen genom håret och plockade upp den sista plastbacken från golvet.

”Ja”, svarade jag och fixade till min kavaj. ”Vi är klara.”